lindainjapan

Yesterday I was with my neighbor and good friend, Sona :)
We had planned to watch a horror movie, so naturally on the way to rent the movie, we took purikura (≧∇≦)/ (´∇ﾉ｀*)ノ

I tend to get pretty tired during the lessons in school, so the other day I went to the lovely 100yen-shop to buy me some snacks (((o(*ﾟ▽ﾟ*)o)))

 

And while searching for the chocolate-covered raisins, I found this:

This is a commercial for my school:

This is what I am so blessed to see every morning when I am on my way to school <3

Fan, min skrivkoma ger sig inte... Ska försöka mitt bästa för att skriva ihop ett hyfsat inlägg åt er nu! So appreciate it! Ska man skriva på engelska kanske? Har ju massa nya vänner här borta i Japón så kanske är bäst så? Vet att de använder google translate ändå, det är ju inte alltid den bästa källan för översättning höhö :P

 

So today I went to the post office after school and finally sent the christmas presents for my family in Sweden and Norway! I really fought to make it in time before they closed today! And what's worse is they said my package was too big!!! But it was the same box that I had received from Sweden a week ago... So I was kind of nervous that I wouldn't be able to send it at first. But then I tried to ask why, and they just kept replying "It's too big"... Great communication! Not -.-'

But then came my saviour! An older lady who spoke perfect English haha! I was trying so hard with the Japanese but in the end I had to switch to English to make my statement correct. And with the super nice old lady's help, I could get them to understand me! So all I had to do was pay more money (To send it with a special delivery service). Couldn't they've just suggested it from the beginning?

First they wanted me to buy one of their smaller boxes and move everything into it but the problem was that what was in my box (Secret until Christmas!) JUST exactly fitted into it, which means that a smaller box really wouldn't have solved anything at all. But this was somehow very difficult for the post office people to understand... Are all post office people like that? @Stefan, Anna och Tomas ;)

 

Other than that, what's going on? Not much this month, except for Winter Stage - My school's dance club's big performance! We're basically practicing everyday now. Yesterday we practiced from 9a.m until 4p.m...

But the cool thing was, we got our "costumes" for the show! And I'm really satisfied with it so far (We still haven't got pants + shoes) because I'll be able to use everything after the show + It wasn't as expensive as they first said :D!

 

 

 

Åkte till en park med värdfamiljen som låg uppe på en bergskulle (skitkul att gå upp för de trapporna btw! alltid kul med nya trappor! Japanerna verkar ju ha rätt många olika typer av dem...) i Tisdags när jag var ledig från skolan.

 

Bara måste visa er... Sjukt fint var det! Älskar hösten i Japan <3 Även om det officiellt är vinter <3

 

 

 

Hej!

 

Har inte bloggat på ett tag. Försökte blogga igår men det gick inte så bra haha... Tror jag ska försöka skriva av mig lite. Kanske inte har kunnat skriva just för att jag hela tiden försöker komma på något speciellt ämne att skriva om.

Så här kommer en rejäl blandning av... Mitt liv.

 

Igår kom jag hem från ett camp i Shinjuku. Var där under 3 dagar och hade askul! Trodde att jag skulle  åka dit och hjälpa nya utbytesstudenter som kom till Japan men så var det inte. Det visade sig att det var japanska BLIVANDE utbytesstudenter! Nästan alla skulle till Nya Zeelandi början av nästa år. Så det var ett litet English Camp som jag och några andra inbound students fick hjälpa till på! Träffade massa sköna människor och lärde mig en massa.

Fick ny inspiration till att verkligen kämpa! Samtidigt insåg jag hur mycket min japanska faktiskt har utvecklats.

Det var en riktigt nice upplevelse med andra ord!

 

På söndag efter campet var slut drog jag ut med några utbytesstudenter till Shinjuku. Jag har tappat rösten förresten så när mer än hälften av oss ville gå på karaoke så gick jag Astrid (Sverige) och Line (Norge) och satte oss på ett café och snackade!

Efter de andra sjungit klart karaoke mötte vi upp dem och käkade middag tillsammans. Sedan åkte vi hem :)

 

Men det var nåt annat som hände på campet. Nu håller jag på att bli fett djup så om ni tycker det blir för mycket "bla bla bla" så sluta läs ungefär... nu :)

 

Vi utbytesstudenter fick en liten rast medan de japanska studenterna skrev ett SLEP-test. Så ställde jag mig ensam (fett depp det låter, men jag ville bara tänka lite haha) vid ett fönster och tittade ut. Precis utanför kunde jag se hela Shinjukus skyline, bara några hundra meter ifrån mig. Mitt bland dessa skyskrapor brukar jag alltid befinna mig när jag kommer till Japan med familjen. Men nu är jag här själv.
Jag stod och betraktade ett ställe fyllt av barndomsminnen och jag blev påmind om min familj hemma i Sverige.

Jag kunde beskriva nästan varje skyskrapa och vad det var för byggnad. Vilken skyskrapa som var hotellet vi alltid bodde på osv.

Men jag var inte där nu.

Jag var några hundra meter bort och det var som att ta en titt på det förflutna.

Vad ska man säga... Jag fick en verklighetsshock? Jag fick tusen tankar i huvudet på några sekunder.

Det har redan gått över 3 månader sen jag flyttade hit. Jag tycker både att jag har lärt mig mycket men samtidigt inte tillräckligt. Jag tänkte på hur mycket jag ska lära mig innan jag är klar här.

 

Jag vet inte om jag kanske har hamnat i en liten svacka, men har varit så trött på att plugga den senaste tiden.

Efter det här campet fick jag motivationen till att fortsätta tror jag. Genom att se hur mycket de andra utbytesstudenterna har utvecklats och genom att se de japanska studenternas sätt att tänka på och hur mycket de faktiskt kämpar med engelskan, det fick mig att vilja kämpa lika mycket och nå mitt mål.